Jag dör. Om jag inte får trycka i mig en halv princesstårta, fyra mackor och 400g lösgodis så DÖR JAG! Jag kan inte sluta tänka på allt jag vill ha. Sockersuget river i mig. Det är fysiskt plågsamt. Och dessutom så gör det mig synnerligen dåligt fokuserad på det jag borde fokusera på just nu, nämligen jobbet. Jag sitter här vid min dator och planerar bara vad jag ska köpa ikväll, och sen svulla på hela helgen.
Sen är det ointressant att jag inte ska handla ikväll, utan åka till syrran med hela familjen och parasitera på dem. Det betyder bara att jag skiftar hela mitt tanksätt till att fantisera om vad syrran har bullat upp med (hon brukar vara duktig på det) och vad som kan tänkas finnas i deras godisskåp, och hur mycket (brukar vara överdrivna mängder, de kan tydligen ha sånt i skåpen utan att äta upp det, jävligt konstiga människor), och om det är en okej ursäkt att svulla på ordentligt bara för att man är bortbjuden, eller om det är mest pinsamt att trycka i sig så att man inte kan svara på en social fråga utan bespruta hela personen i fråga med kaksmulor eller lakrits-gegg för att man har hela truten full.
Klart att det är mest pinsamt, det var en retorisk fråga. Är det så jävligt, att en äppeklyfta, en tugga banan och lingonsylt till blodpuddingen igår till middag var tillräckligt för att väcka sockerjävulen till liv? Är det så att jag ska behöva leva mitt liv LCHF-strikt om jag någonsin ska kunna få bukt med det här helt jävla okontrollerbara suget? För periodvis så går det ju bra att avstå.
Fan vilket tråkigt och ointressant inlägg. Ursäkta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar