fredag 3 december 2010

PT, nu kommer jag!!!

Jag får ingenting gjort. Ingenting. Jag bråkar med HR-smurfen på jobbet, jag betalar räkningarna nästan i tid och skickar runt klistermärken till min dotters vänner (och det där är en historia helt för sig själv, jag får nästan upprördhets-astma bara jag tänker på det). Men jag har fortfarande inte köpt en vinterjacka och jag väger fortfarande åtta kilo för mycket (ja, jag har uppdaterat den siffran, inte för att jag har blivit fetare, inte så mycket i alla fall, men för att jag har insett att målvikten nog borde vara ytterligare tre kilo lägre, jag inser det när jag kollar på kort, fotografier alltså, och räknar hakor. Inser ni förresten hur jävla mycket åtta kilo är??? Depression!!!). 

Alltså; en massa trams händer, men ingenting som är riktigt viktigt. Ingenting livsomvälvande. Kanske är du en sån som trivs med sånt. Tryggt och lugnt och sådär. Jag gör det också. På fredagar. Men annars får det gärna hända nåt så att jag känner att jag LEVER! Hatar att o-leva. Men just på fredagar vill jag alltså bara kura ihop mig i soffan med parasitsmurfarna och käka glass och popcorn och tända en brasa och mysa med äckligt redig och händig karl-slok. Kanske dricka ett glas vin. Planera helgen. Sådana fredagar gillar jag.

Men icke. Inte idag. Nej. Vi ska gå på käck julfest. Julbord. Med karlslokens jobb. Som jag aldrig träffat förut. Som kommer att undra vafan han gör med fettopygmésmurf (äckligt händig och redig karlslok är närmare två meter lång och ganska skön att vila ögonen på). Och jag måste klistra på ett leende som är allt annat än äkta och mobilisera vartenda litet uns av social kompetens för att de ska tänka att karlsloken kanske inte varit helt sinnersrubbad ändå, när han valde mig. Fatta att det är allt jag INTE vill. Jag har inga snygga kläder att ta på mig, åtminstone inga som passar. Ingen skönhetssömn (och sålunda är jag också på ett helvetiskt dåligt humör). Inte helt optimal barnpassningslösning. Inget vin, för jag tänker inte sätta mig på jävla lokaltrafik som är både opålitlig, obekväm och dyr, utan väljer hellre att köra hem. 

Jag hatar folk som bara klagar utan att göra något åt sin situation. Så nu ska jag boka tid med PT. Nu gör jag det. Jag vet att jag sagt det förr, men nu ska det bli av. Hallå PT, nu kommer jag!!! Är helt säker på att om jag bara blir smal så kommer allt att kännas lite bättre. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar