fredag 22 oktober 2010

VM i energitjuveri

Skitsnack är den nya trenden. I alla fall i min familj. Inte min mest omedelbara familj, typ äckel-redig och händig karl-slok och två tok-tjejor, modell mindre, men i den lite mer perifera (mina föräldrar och syskon). Vi älskar att prata med varandra om varandra. Jag försöker inte låta påskina att jag är bättre. Hela dagen idag har jag skvallrat på telefon. Det är det man gör när man är hemma och VABar (VAB=Vård Av Barn, för er alla barnlösa som inte ännu njuter av sömnlösa nätter och legobitar över hela jävla golvet, helvete!!!), det tror jag i alla fall, så det är det jag har gjort idag. Oj, oj, oj, alla har fått sin beskärda släng av sleven. Mamma är en allmän katastrof, brorsan är en okänslig besserwisser av värsta sorten, syrran är... hm, fan, kan inte komma på nåt just nu, det var med henne jag pratade mest, och man pratar liksom inte skit om den man har på andra sidan luren, it's just not done, så jag har inte uppdaterat (placerat dem på lätt-tillgänglig plats i hjärnan) mina ful-åsikter om henne, även om de finns där någonstans.

Gillar ni att snacka skit om folk? Har ni tänkt på huruvida det ger eller stjäl energi? Jag känner mig nämligen helt slut. Färdig. Kan ju ha något att göra med att lilla-smurfan låg och roterade på mitt huvud till cirka två-tiden i natt, för hon är febrig och förkyld (sålunda VAB idag, och eftersom den där jävla rediga karlsloken är så förbannat  jämställd så tog han förra VABen och alltså var det min tur idag, buuuhhuuuuu, är det nåt jag hatar så är det att gå hemma och vara hemmafru-aktig, snacka om karriär i mina vildaste mardrömmar), och sen gnydde resten av tiden tills klockan blev halvsju-ish och jag var tvungen att trilla ut ur sängen med arton par påsar under mina stackars smurf-ögon. Men i alla fall, jag börjar undra om inte skitsnack på allvar är en potentiell VM-kandidat i Energi-tjuveri.

För ett tag sedan bestämde jag mig för att bli den trevligaste och älskvärdaste person som planeten någonsin skådat (inget fel på att ha ambitioner). Att jag skulle säga snälla saker till folk hela tiden. Smörja allas egon. Komma ihåg vad de heter. Faktiskt säga något, när de hade något fint på sig, eller sa något smart.. Det var en tanke som gav energi. Jag lovar att den piggade upp mig. Testa det! Varsågod. Gratis visdom. (Vaddå!!?? Om ingen annan kan säga till mig att jag är rackarns klok så får jag väl göra det själv.) Nu ska jag gå och säga nåt snällt till karlsloken. Kanske kan man få sig ett nyp till tack.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar